Erik Söderlund (oberoende)

Erik Söderlund (oberoende)

Skolnedläggningar i Kalix

läsarePosted by Erik Söderlund Sun, May 29, 2011 15:15:13

Fler skolnedläggningar löser inte skolans problem i Kalix

Under de senaste 8 åren har 7 mindre skolenheter utanför Kalix centralort lagts ner. En friskola med F-9 tillkom 2008. Nu finns en 7-9-skola kvar mot tidigare tre och dessutom 10 F-6-skolor, varav 4 finns i centrum av kommunen. Kommunstyrelsen beslutade måndag den 23 maj att föreslå fullmäktige att lägga ner skolorna i Pålänge, Risön och Gammelgården. Detta efter att man i sista stund ändrat sig angående Ytterbyns skola.

Jag anser att fullmäktige den 7 juni bör ompröva beslutet även för de övriga tre skolorna och besluta om att de ska vara kvar i ytterligare minst 5 år. Dessa skolor är i dag mycket väl fungerande med resultat över medel för Sverige (2010). Inga stora eller överhängande underhållsåtgärder behöver göras i eller kring husen. De gör att ca 200 barn slipper åka buss i totalt minst 20 000 timmar per år. De höjer också attraktiviteten i sina närområden. Miljövinsten med att ha dem kvar är betydande. De bidrar till att det privata resandet med bil minskar för familjer med barn i dessa skolor. Enligt tillgängliga officiella uppgifter från oktober 2010 är dessa skolors lärartäthet bara marginellt högre än övriga F-6-skolor. Den belastning de långsiktigt har på den totala skolekonomin är som jag ser det begränsad till driftkostnader och underhåll av lokalerna. Hur mycket kostnaden för skolskjutsar egentligen ökar med det nya förslaget verkar det råda många olika meningar om.

Med 6 väl fungerande skolor utanför tätorten behåller Kalix kommun sin speciella samhällsstruktur med ett antal större förorter/byar runt ett starkt centrum. Det gör att Kalix även i framtiden är en attraktiv kommun att bilda familj i och att flytta till.

Den utredning som barn– och utbildningsutskottet har gjort argumenterar för att kvalitén kommer att höjas om samma antal lärare samlas kring färre skolenheter. Som jag ser det finns inte stöd i forskning och erfarenhet för ett sådant antagande. Tvärtom visar den samlade erfarenheten att resultaten påverkas ganska lite av ändringar av storleken på klasser och skolenheter.

Det kan framstå som att det förändringsarbete i skolans sätt att arbeta i Kalix som pågått sedan 2002 inte har gett något resultat. Så är det inte. Flickornas resultat i grundskolan har förbättrats på ett avgörande sätt och ligger betydligt över genomsnittet i Sverige. Kalix skulle vara bland de bästa skolkommunerna i landet om pojkarna skulle nå samma resultat som flickorna. Om skolutredningen i Kalix verkligen hade haft som syfte att höja kvalitén i skolorna borde denna problematik varit den viktigaste att belysa och föreslå lösningar för. Så har tyvärr inte skett. I stället går man den enkla vägen och föreslår centralisering för att marginellt förbättra ekonomin. Analys av de långsiktiga effekterna på samhällsbygget i Kalix saknas totalt i skolutredningen och övriga offentliga beslutsunderlag. Jag tror tyvärr inte att kommunstyrelsen hinner ta fram mer i denna viktiga fråga fram till den 7 juni.

Skolan är ett samhällsområde som är föremål för mycket debatt i dagens Sverige. Jag tror att vi i Kalix bör titta oss omkring och se hur våra framgångsrika grannar lyckas i denna svåra ”branch” och undersöka vad som ligger bakom.

Arvidsjaur blev Sveriges bästa skolkommun 2011. De hade 2010 mycket goda resultat i både klass 9 och gymnasieskolan. Pojkar och flickor presterade på samma höga nivå. Vad ligger bakom denna framgång? De har i och för sig slagit ihop skolor för något år sedan, men de goda resultaten är grundade i en mer decentraliserad struktur. Kostnadsläget och resurserna i Arvidsjaur 2005 - 2010 är ungefär samma som i Kalix.

Kalix stora grannkommun Luleå har satsat på att ha kvar skolor där det bor folk. Det ser ut att inte vara ett hinder för att nå mycket goda resultat. Luleå blev sjätte bästa skolkommun i landet 2011 och har kostnader som ligger betydligt under nivån i Kalix. De har fortfarande kvar minst 16 (av 40) grundskolor som är i samma storleksklass (max 110 elever) som de som kommunstyrelsen i Kalix nu vill lägga ner (Gammelgården och Risön). De har dessutom kvar två skolor som är mindre än Pålänge skola.

Gällivare är en geografiskt sett större kommun än Kalix. Befolkningen är dock lika stor. Här har man 2010 fått väldigt goda resultat i klass 9 med en skolstruktur som omfattar 13 skolenheter, alltså ungefär lika många skolor som Kalix har detta läsår. Här är 4 skolor riktigt små (under 40 elever) och ingen F-6-skola i den storlek som man eftersträvar i Kalix nya skolstruktur (över 200 elever). Däremot finns flera F-9-skolor varav två har 240 respektive 360 elever.

I det nuvarande förslaget till fullmäktige i Kalix säger man att utredningsprocessen skett med medverkan av alla berörda. Det märkliga är att dokumentationen av kvaliteten på respektive skola till största delen saknas på kommunens hemsida. Den samlade kvalitetsredovisningen för läsåret 2009/10 är ännu inte utlagd, trots att den innehåller mycket värdefull information och många goda analyser. I skolutredningen saknas alla referenser till skolåret 09/10 trots att fakta måste ha varit kända under lång tid. På detta sätt har man gjort det svårt för alla att delta i den demokratiska process som man hänvisar till. Var det inte just kvaliteten som skulle utredas? Betygen i 9an är nu satta. Hur ser det ut detta år med meritvärde och andelen behöriga till gymnasieskolan? Hur gick det med de nationella kunskapsproven i 3an, 5an och 9an detta läsår? Det här är viktiga frågor, särskilt med tanke på utvärderingen av centraliseringen av år 7-9 som gjordes 2009.

Referenser till en forskningsrapport av en skolforskare från Nya Zeeland intar en framträdande plats både i skolutredningen och i svaren till lämnade remisser. Här finns inte plats att föra den diskussionen, men det kan ändå vara intressant att citera ur skolverkets sammanfattning av just den rapporten:

”När det gäller vilken skola man går i, visar Hattie, som tidigare nämnts att detta har liten betydelse. Plockar man ut två elever med lika begåvning, i ett västland, har själva skolan liten effekt på elevprestationerna. Faktorer som skolstorlek, klasstorlek, programstruktur, finansiering, nivågruppering, tillgång till sommarskolor saknar i stort sett effekt på elevprestationerna.

Här ska inflikas att ovanstående faktorer var och en på sitt sätt säkert kan inverka på lärarnas arbetsmiljö, men de är inte avgörande, enligt Hattie.”

Ett stort problem med den skrivning som finns i skolutredningen är att den inte tar någon hänsyn alls till landsbygdsprogrammet. Tvärtom måste jag tolka formuleringarna som att tjänstemän inom grundskolan grävt fast sig i positionen att långsiktigt sträva efter stora enheter. Det betyder att ingen av de nuvarande skolorna utanför centrum har någon långsiktig framtid. Över skolorna i Ytterbyn, Sangis och Töre finns hela tiden nya nedläggningshot hängande. Jag är säker på att detta påverkar inflyttning och utveckling i kommunen negativt.

Mitt förslag är att vi behåller nuvarande skolor under denna mandatperiod. Vi måste också se till att skolan får en hållbar budget som innehåller tillräckligt med medel för att ännu mer utveckla lärarnas pedagogiska kompetens. Där måste finnas en vision om att nå lika goda resultat för pojkar och flickor och att ha en nollvision där ingen saknar betyg i något ämne i både grundskola och gymnasium.

Av tillgängliga jämförande databaser framgår det att Kalix kostnader för grundskolan nu ligger på samma nivå som medeltalet för Sverige. Detta är ett resultat av hårda besparingar de senaste åren. Sett till befolkningsstrukturen ligger vi fortfarande något högt, vilket i och för sig innebär att vi bör ha tillräckligt med resurser. Att fullt ut finansiera den befintliga skolverksamheten måste vara långsiktigt möjligt med de goda förutsättningar som Kalix har. En anpassning av hela den kommunala organisationen till den nuvarande befolkningsstorleken måste dock göras. Enligt statistiken finns närmare 8 miljoner per år att ta i det som kallas politisk verksamhet. Tyvärr tvingas vi i fullmäktige ta beslut i skolfrågan innan vi har fått budgetförutsättningar på verksamhetsnivå. Bara det är ett argument för att inte ta detta beslut nu.

Det verkar också som att skolans lokalbudget fortfarande via indirekta mekanismer belastas av lokaler som man lämnat tidigare. Det är därför fortfarande viktigt att man inventerar och analyserar hela lokalanvändningen, inte bara i skolorna i förorter/byar. Här finns kanske viktiga besparingsmöjligheter. Även den omfattande skolskjutsverksamheten bör undersökas förutsättningslöst.

Mitt enkla svar just nu på frågan om finansiering är att sänka kostnaden för politisk verksamhet med 4 miljoner kronor och tillföra en del av dessa medel för skolans kvalitetsarbete inom nuvarande struktur. I övrigt avvaktar jag höstens budgetarbete.

Kalix har redan en långsiktigt hållbar skolstruktur. Om det kommer en dag då Pålänge skola får så få elever att föräldrarna väljer andra skolor måste den givetvis läggas ner. Men just nu måste ansträngningarna koncentreras på att höja kvaliteten i alla skolor genom ett ännu bättre pedagogiskt arbete och genom att hela samhället satsar på bildning, kultur och kunskap. Detta är fullmäktiges viktigaste uppdrag för framtiden.

Erik Söderlund

erik@eriksoderlund.se www.eriksoderlund.se (blog) 070-6746920

oberoende ledamot i kommunfullmäktige i Kalix

medlem i socialdemokratiska arbetarpartiet i Kalix och ledamot i styrelsen för Kalix socialdemokratiska arbetarkommun


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Djamila Mon, May 30, 2011 00:47:51

Hej Erik

Jag vet inte riktigt vilka databaser som du läser och som göra gällande att kostnaderna för skolan i Kalix ligger ungefär i paritet med genomsnittet för riket. Jag har tittat på öppna jämförelser för grundskolan för 2011 och där står det att Kalix kommun har en nettokostnad för skolan på 90492 kr per elev. Genomsnittet för riket ligger på 77427 kr och medianvärdet är på 78234.

Jag har läst skolstrukturutredningen och jag blir bekymrad över att mycket utgår man ifrån. Man skriver att utgångspunkten i nya strukturförslaget är kvalitet i skolan och för att uppnå det lägger man ner skolor och utgår från att alla fattar att kvaliteten blir bättre. Hur man går från nedläggning av skolor till bättre kvalitet har jag inte förstått. Det här kallas för ett logiskt gap när man tror att man bygger en väg och med lockar man nya företag. Skolan är det viktigaste kommunen gör och förtjänar att utredningen ska klarlägga bortom all tvivel vad det är man ska göra och vad man förväntas få.

Kommunen lade ner ett antal skolor under 2007. Då sa man att vi ska använda pengarna som vi lägger på lokaler till undervisning. Lokalkostnaderna har sedan dess ökat med nästan 3000 kr/elev. Det måste man utreda vad det beror på så att inte samma sak händer igen.

En sak som jag funderar över är de nya krav på lärarlegitimation och andra krav som börjar gälla nu. Jag har inte studerat annat än just lärarlegitimationen. De nya kraven innebär att lärare måste vara behöriga i de ämnen de undervisar i för att kunna sätta betyg. Detta var en av anledningarna till de nya föreslagna skolnedläggningarna. Men det jag inte förstår är varför brådskan. Regeringen har gett kommunerna fram till 2015 för att uppfylla kraven. Vi har tid att göra justeringar i skolstrukturen för att uppnå målen och gradvis anpassa den till elevunderlaget.

Tills dess tycker jag att medborgarna och politikerna förtjänar ett ärligt och rakt svar på varför skolan i Kalix är så dyr. Jag köper inte förklaringen att vi har för många lokaler. Frågan måste utredas grundligt.