Erik Söderlund (oberoende)

Erik Söderlund (oberoende)

Diskriminering i Sverige

läsarePosted by Erik Söderlund Tue, July 19, 2011 10:38:41
Den 18 juli 2011 hade Norrbottenskuriren en ledare om integrationen i Sverige. Den var föranledd av vissa uttalanden av Fredrik Reinfeldt. Jag skrev en kort kommentar som såg ut så här:


Min uppfattning är att företagen och andra aktörer i det svenska arbetslivet ägnar sig åt aktiv diskriminering av utlandsfödda, människor med funktionsnedsättningar, människor med fel kön eller könsidentitet, fel ålder mm. Vår lagstiftning och tillämpningen av den är för svag och måste stärkas. Det finns goda undantag i den mörka bild jag målar upp, men i stort sett har hela landet en enorm hemläxa att göra om vi ska skapa ett socialt sammanhållet samhälle som klarar de demografiska utmaningar vi står inför. Där måste näringslivet och deras mediaorgan ta ett större ansvar än att bara skrika efter ännu mer subventioner och ännu slappare lagstiftning.

Kort om skolnedläggningarna

läsarePosted by Erik Söderlund Sun, June 05, 2011 02:30:52

Detta debattinlägg skickade jag till Norrbottens mediaföretag i onsdags. Tyvärr verkar ingen vilja publicera. Så jag lägger ut det här i stället och hoppas på kommentarer.

Tisdag den 7 juni ligger ett förslag att lägga ner skolorna i Gammelgården, Pålänge och Risön på kommunfullmäktiges bord. Dessa skolor är i dag mycket väl fungerande med resultat över medel för Sverige. Det är friska skolor där inga stora eller överhängande underhållsåtgärder behöver göras i eller kring husen. De höjer kraftigt attraktiviteten i sina närområden. Miljövinsten med att ha dem kvar är betydande. Bussresandet ökar för 200 barn om skolorna läggs ner. Lärartätheten är bara marginellt högre än för övriga skolor.

Med sex väl fungerande skolor utanför tätorten behåller Kalix sin speciella samhällsstruktur med ett antal större förorter/byar runt ett starkt centrum. Det gör att det även i framtiden är attraktivt att flytta till Kalix och att bilda familj här.

I förslaget till beslut argumenterar man för att kvalitén kommer att höjas om samma antal lärare samlas kring färre skolenheter. Det finns inte stöd i forskning och erfarenhet för detta. Tvärtom visar den samlade erfarenheten att resultaten påverkas ganska lite av ändringar av storleken på klasser och skolenheter.

Den nya skollagen innebär förändringar i bland annat ledning, elevhälsa, skolbibliotek, och krav på personalens ämneskompetens. Kalix kan klara det lika bra som majoriteten av Sveriges kommuner som väljer att ha kvar sina mindre skolor.

Det kan verka som att förändringsarbetet i skolan i Kalix inte har gett något resultat. Så är det inte. Flickornas resultat i grundskolan har förbättrats på ett avgörande sätt och ligger nu betydligt över genomsnittet. Kalix skulle vara bland de bästa skolkommunerna i landet om pojkarna nådde samma resultat. Denna problematik borde vara den viktigaste att belysa och föreslå lösningar för. Så har inte skett. I stället går utredarna den enkla vägen och föreslår centralisering för att marginellt förbättra ekonomin. Under de senaste 9 åren har vi lagt ner 7 skolor i Kalix. Det räcker!

Luleå har satsat på att ha kvar skolor där det finns barn. Man blev sjätte bästa skolkommun i landet 2011 och har kostnader som ligger betydligt under nivån i Kalix. De har 16 (av 40) grundskolor som är i samma storleksklass (max 110 elever) som de som kommunstyrelsen i Kalix nu vill lägga ner. Det finns många liknande exempel i landet.

Det kloka beslutet är att behålla nuvarande skolor. Kalix har redan en långsiktigt hållbar skolstruktur. Denna mandatperiod måste ansträngningarna koncentreras på att höja kvaliteten i alla förskolor och skolor, även gymnasiet. Det gör vi genom ett ännu bättre pedagogiskt arbete och genom att hela samhället satsar på kunskap, bildning, kultur och entreprenörskap. På så sätt stärks sammanhållningen i kommunen och energin riktas in på utveckling i stället för avveckling. Detta är fullmäktiges viktigaste uppdrag för framtiden.

Skolnedläggningar i Kalix

läsarePosted by Erik Söderlund Sun, May 29, 2011 15:15:13

Fler skolnedläggningar löser inte skolans problem i Kalix

Under de senaste 8 åren har 7 mindre skolenheter utanför Kalix centralort lagts ner. En friskola med F-9 tillkom 2008. Nu finns en 7-9-skola kvar mot tidigare tre och dessutom 10 F-6-skolor, varav 4 finns i centrum av kommunen. Kommunstyrelsen beslutade måndag den 23 maj att föreslå fullmäktige att lägga ner skolorna i Pålänge, Risön och Gammelgården. Detta efter att man i sista stund ändrat sig angående Ytterbyns skola.

Jag anser att fullmäktige den 7 juni bör ompröva beslutet även för de övriga tre skolorna och besluta om att de ska vara kvar i ytterligare minst 5 år. Dessa skolor är i dag mycket väl fungerande med resultat över medel för Sverige (2010). Inga stora eller överhängande underhållsåtgärder behöver göras i eller kring husen. De gör att ca 200 barn slipper åka buss i totalt minst 20 000 timmar per år. De höjer också attraktiviteten i sina närområden. Miljövinsten med att ha dem kvar är betydande. De bidrar till att det privata resandet med bil minskar för familjer med barn i dessa skolor. Enligt tillgängliga officiella uppgifter från oktober 2010 är dessa skolors lärartäthet bara marginellt högre än övriga F-6-skolor. Den belastning de långsiktigt har på den totala skolekonomin är som jag ser det begränsad till driftkostnader och underhåll av lokalerna. Hur mycket kostnaden för skolskjutsar egentligen ökar med det nya förslaget verkar det råda många olika meningar om.

Med 6 väl fungerande skolor utanför tätorten behåller Kalix kommun sin speciella samhällsstruktur med ett antal större förorter/byar runt ett starkt centrum. Det gör att Kalix även i framtiden är en attraktiv kommun att bilda familj i och att flytta till.

Den utredning som barn– och utbildningsutskottet har gjort argumenterar för att kvalitén kommer att höjas om samma antal lärare samlas kring färre skolenheter. Som jag ser det finns inte stöd i forskning och erfarenhet för ett sådant antagande. Tvärtom visar den samlade erfarenheten att resultaten påverkas ganska lite av ändringar av storleken på klasser och skolenheter.

Det kan framstå som att det förändringsarbete i skolans sätt att arbeta i Kalix som pågått sedan 2002 inte har gett något resultat. Så är det inte. Flickornas resultat i grundskolan har förbättrats på ett avgörande sätt och ligger betydligt över genomsnittet i Sverige. Kalix skulle vara bland de bästa skolkommunerna i landet om pojkarna skulle nå samma resultat som flickorna. Om skolutredningen i Kalix verkligen hade haft som syfte att höja kvalitén i skolorna borde denna problematik varit den viktigaste att belysa och föreslå lösningar för. Så har tyvärr inte skett. I stället går man den enkla vägen och föreslår centralisering för att marginellt förbättra ekonomin. Analys av de långsiktiga effekterna på samhällsbygget i Kalix saknas totalt i skolutredningen och övriga offentliga beslutsunderlag. Jag tror tyvärr inte att kommunstyrelsen hinner ta fram mer i denna viktiga fråga fram till den 7 juni.

Skolan är ett samhällsområde som är föremål för mycket debatt i dagens Sverige. Jag tror att vi i Kalix bör titta oss omkring och se hur våra framgångsrika grannar lyckas i denna svåra ”branch” och undersöka vad som ligger bakom.

Arvidsjaur blev Sveriges bästa skolkommun 2011. De hade 2010 mycket goda resultat i både klass 9 och gymnasieskolan. Pojkar och flickor presterade på samma höga nivå. Vad ligger bakom denna framgång? De har i och för sig slagit ihop skolor för något år sedan, men de goda resultaten är grundade i en mer decentraliserad struktur. Kostnadsläget och resurserna i Arvidsjaur 2005 - 2010 är ungefär samma som i Kalix.

Kalix stora grannkommun Luleå har satsat på att ha kvar skolor där det bor folk. Det ser ut att inte vara ett hinder för att nå mycket goda resultat. Luleå blev sjätte bästa skolkommun i landet 2011 och har kostnader som ligger betydligt under nivån i Kalix. De har fortfarande kvar minst 16 (av 40) grundskolor som är i samma storleksklass (max 110 elever) som de som kommunstyrelsen i Kalix nu vill lägga ner (Gammelgården och Risön). De har dessutom kvar två skolor som är mindre än Pålänge skola.

Gällivare är en geografiskt sett större kommun än Kalix. Befolkningen är dock lika stor. Här har man 2010 fått väldigt goda resultat i klass 9 med en skolstruktur som omfattar 13 skolenheter, alltså ungefär lika många skolor som Kalix har detta läsår. Här är 4 skolor riktigt små (under 40 elever) och ingen F-6-skola i den storlek som man eftersträvar i Kalix nya skolstruktur (över 200 elever). Däremot finns flera F-9-skolor varav två har 240 respektive 360 elever.

I det nuvarande förslaget till fullmäktige i Kalix säger man att utredningsprocessen skett med medverkan av alla berörda. Det märkliga är att dokumentationen av kvaliteten på respektive skola till största delen saknas på kommunens hemsida. Den samlade kvalitetsredovisningen för läsåret 2009/10 är ännu inte utlagd, trots att den innehåller mycket värdefull information och många goda analyser. I skolutredningen saknas alla referenser till skolåret 09/10 trots att fakta måste ha varit kända under lång tid. På detta sätt har man gjort det svårt för alla att delta i den demokratiska process som man hänvisar till. Var det inte just kvaliteten som skulle utredas? Betygen i 9an är nu satta. Hur ser det ut detta år med meritvärde och andelen behöriga till gymnasieskolan? Hur gick det med de nationella kunskapsproven i 3an, 5an och 9an detta läsår? Det här är viktiga frågor, särskilt med tanke på utvärderingen av centraliseringen av år 7-9 som gjordes 2009.

Referenser till en forskningsrapport av en skolforskare från Nya Zeeland intar en framträdande plats både i skolutredningen och i svaren till lämnade remisser. Här finns inte plats att föra den diskussionen, men det kan ändå vara intressant att citera ur skolverkets sammanfattning av just den rapporten:

”När det gäller vilken skola man går i, visar Hattie, som tidigare nämnts att detta har liten betydelse. Plockar man ut två elever med lika begåvning, i ett västland, har själva skolan liten effekt på elevprestationerna. Faktorer som skolstorlek, klasstorlek, programstruktur, finansiering, nivågruppering, tillgång till sommarskolor saknar i stort sett effekt på elevprestationerna.

Här ska inflikas att ovanstående faktorer var och en på sitt sätt säkert kan inverka på lärarnas arbetsmiljö, men de är inte avgörande, enligt Hattie.”

Ett stort problem med den skrivning som finns i skolutredningen är att den inte tar någon hänsyn alls till landsbygdsprogrammet. Tvärtom måste jag tolka formuleringarna som att tjänstemän inom grundskolan grävt fast sig i positionen att långsiktigt sträva efter stora enheter. Det betyder att ingen av de nuvarande skolorna utanför centrum har någon långsiktig framtid. Över skolorna i Ytterbyn, Sangis och Töre finns hela tiden nya nedläggningshot hängande. Jag är säker på att detta påverkar inflyttning och utveckling i kommunen negativt.

Mitt förslag är att vi behåller nuvarande skolor under denna mandatperiod. Vi måste också se till att skolan får en hållbar budget som innehåller tillräckligt med medel för att ännu mer utveckla lärarnas pedagogiska kompetens. Där måste finnas en vision om att nå lika goda resultat för pojkar och flickor och att ha en nollvision där ingen saknar betyg i något ämne i både grundskola och gymnasium.

Av tillgängliga jämförande databaser framgår det att Kalix kostnader för grundskolan nu ligger på samma nivå som medeltalet för Sverige. Detta är ett resultat av hårda besparingar de senaste åren. Sett till befolkningsstrukturen ligger vi fortfarande något högt, vilket i och för sig innebär att vi bör ha tillräckligt med resurser. Att fullt ut finansiera den befintliga skolverksamheten måste vara långsiktigt möjligt med de goda förutsättningar som Kalix har. En anpassning av hela den kommunala organisationen till den nuvarande befolkningsstorleken måste dock göras. Enligt statistiken finns närmare 8 miljoner per år att ta i det som kallas politisk verksamhet. Tyvärr tvingas vi i fullmäktige ta beslut i skolfrågan innan vi har fått budgetförutsättningar på verksamhetsnivå. Bara det är ett argument för att inte ta detta beslut nu.

Det verkar också som att skolans lokalbudget fortfarande via indirekta mekanismer belastas av lokaler som man lämnat tidigare. Det är därför fortfarande viktigt att man inventerar och analyserar hela lokalanvändningen, inte bara i skolorna i förorter/byar. Här finns kanske viktiga besparingsmöjligheter. Även den omfattande skolskjutsverksamheten bör undersökas förutsättningslöst.

Mitt enkla svar just nu på frågan om finansiering är att sänka kostnaden för politisk verksamhet med 4 miljoner kronor och tillföra en del av dessa medel för skolans kvalitetsarbete inom nuvarande struktur. I övrigt avvaktar jag höstens budgetarbete.

Kalix har redan en långsiktigt hållbar skolstruktur. Om det kommer en dag då Pålänge skola får så få elever att föräldrarna väljer andra skolor måste den givetvis läggas ner. Men just nu måste ansträngningarna koncentreras på att höja kvaliteten i alla skolor genom ett ännu bättre pedagogiskt arbete och genom att hela samhället satsar på bildning, kultur och kunskap. Detta är fullmäktiges viktigaste uppdrag för framtiden.

Erik Söderlund

erik@eriksoderlund.se www.eriksoderlund.se (blog) 070-6746920

oberoende ledamot i kommunfullmäktige i Kalix

medlem i socialdemokratiska arbetarpartiet i Kalix och ledamot i styrelsen för Kalix socialdemokratiska arbetarkommun

Skolutredningen i Kalix

läsarePosted by Erik Söderlund Wed, May 11, 2011 01:31:26

Detta remissvar har jag skickat in den 10 maj!

Några synpunkter på rapporten ”Skolan och skolstrukturen i Kalix”

Först några analyser som jag anser borde ha funnits i rapporten men som saknas.


  1. Det finns ingen riskanalys av miljöeffekter av de föreslagna förändringarna.
  2. Det finns ingen analys utifrån ett folkhälsoperspektiv.
  3. Det finns ingen analys av socioekonomiska effekter i de berörda samhällena. Vi har ett landsbygdsprogram som stipulerar ett långtgående samråd. Detta har inte skett i tillräcklig grad.
  4. Man ser rektorers och vissa lärares extra resande som en belastning men mäter inte den extra restid som 350 barn får.
  5. Analysen utifrån ett barnperspektiv är inte fullständig. Det gäller till exempel utemiljön i Pålänge och Ytterbyn relativt Innanbäcken.
  6. Kommunen har en skyldighet att ordna nya utbildningsplatser om den fristående skolan upphör med sin verksamhet. Denna möjlighet saknas i analysen.
  7. Utan att förklara det närmare utgår man från ett närhetsperspektiv vad avser förskolor men har inget sådant perspektiv vad gäller barnen i F-3.
  8. Det finns ingen motivering till att Töre och Sangis i detta skede ska vara kvar i nuvarande form. Den effektivitet och likvärdighet man säger sig sträva efter får plötsligt ge vika för rent lokalmässiga resonemang.
  9. Hur samverkan med andra kommunala förvaltningar och andra huvudmän (landsting) ska utvecklas med anledning av denna flytt framgår inte.
  10. Det framgår inte hur rektorsorganisationen och skolhälsovården förändras.
  11. Ett argument som framförs för centraliseringen är att nya regler om lärares ämneskompetens är svår att upprätthålla i nuvarande struktur. På förfrågan visar det sig att en sådan kartläggning inte finns. De kommande reglerna är inte heller klara i alla delar.
  12. Man har tidigare utrett sk barnskolor. Referens till detta saknas trots att det är relativt vanligt i många kommuner.
  13. Rektorerna har sedan 2006 haft i uppdrag att kartlägga överflödiga lokaler för eventuell uthyrning till annan verksamhet. Dessa utredningar verkar fortfarande saknas.

Jag delar inte den analys av orsakerna till den nuvarande situationen för skolan i Kalix som förs fram i utredningen. Vi är många medborgare som konstaterar att 5 skolor lagts ner under den senaste 10-årsperioden. Trots detta ligger resultaten och stampar på ungefär samma nivå och lokalkostnaderna fortsätter att öka. Kan det vara så att nedläggningar och centralisering inte har någon större effekt på vare sig kostnader eller resultat?

I utredningen tar man upp revisorernas kritik av den tidigare politiska styrningen. Det är välmotiverat och helt ok. Men jag förstår inte varför man inte analyserar de senaste resultaten från årskurs 9 eller skolverkets inspektioner i maj 2010? En möjligen vinklad tolkning av dessa är att vi i det liggande förslaget lägger ner skolor som fungerar relativt bra och behåller skolor där det finns problem.

För politikens trovärdighet är det viktigt att man kvalitetssäkrar de kostnadsberäkningar som finns i utredningen. Det som hände när all högstadieverksamhet koncentrerades hösten 2009 får inte upprepas. Det var helt förödande för både politikers och tjänstemäns trovärdighet.

Jag konstaterar att de fortsatta påpekanden som görs av skolinspektionen i huvudsak innebär en kritik av rektorernas förmåga att genomföra gällande lagar och förordningar. Det måste klargöras hur den föreslagna förändringen innebär en förbättring på detta område.

Till sist tycker jag att det är anmärkningsvärt att utredningen helt undviker att relatera förändringarna i skolstrukturen till den ganska unika genusskillnad som finns i Kalix avseende skolresultat. Detta bör absolut kompletteras.

Min inställning är att jag inte har övertygats av utredningen om att de 4 skolnedläggningar som föreslås är rätt väg att gå för att skapa Sveriges bästa skola.

Tack för ordet!

Erik Söderlund

Skolutredningen i Kalix

läsarePosted by Erik Söderlund Wed, May 11, 2011 00:08:54

Detta remissvar har jag skickat in den 10 maj!

Några synpunkter på rapporten ”Skolan och skolstrukturen i Kalix”

Först några analyser som jag anser borde ha funnits i rapporten men som saknas.


  1. Det finns ingen riskanalys av miljöeffekter av de föreslagna förändringarna.
  2. Det finns ingen analys utifrån ett folkhälsoperspektiv.
  3. Det finns ingen analys av socioekonomiska effekter i de berörda samhällena. Vi har ett landsbygdsprogram som stipulerar ett långtgående samråd. Detta har inte skett i tillräcklig grad.
  4. Man ser rektorers och vissa lärares extra resande som en belastning men mäter inte den extra restid som 350 barn får.
  5. Analysen utifrån ett barnperspektiv är inte fullständig. Det gäller till exempel utemiljön i Pålänge och Ytterbyn relativt Innanbäcken.
  6. Kommunen har en skyldighet att ordna nya utbildningsplatser om den fristående skolan upphör med sin verksamhet. Denna möjlighet saknas i analysen.
  7. Utan att förklara det närmare utgår man från ett närhetsperspektiv vad avser förskolor men har inget sådant perspektiv vad gäller barnen i F-3.
  8. Det finns ingen motivering till att Töre och Sangis i detta skede ska vara kvar i nuvarande form. Den effektivitet och likvärdighet man säger sig sträva efter får plötsligt ge vika för rent lokalmässiga resonemang.
  9. Hur samverkan med andra kommunala förvaltningar och andra huvudmän (landsting) ska utvecklas med anledning av denna flytt framgår inte.
  10. Det framgår inte hur rektorsorganisationen och skolhälsovården förändras.
  11. Ett argument som framförs för centraliseringen är att nya regler om lärares ämneskompetens är svår att upprätthålla i nuvarande struktur. På förfrågan visar det sig att en sådan kartläggning inte finns. De kommande reglerna är inte heller klara i alla delar.
  12. Man har tidigare utrett sk barnskolor. Referens till detta saknas trots att det är relativt vanligt i många kommuner.
  13. Rektorerna har sedan 2006 haft i uppdrag att kartlägga överflödiga lokaler för eventuell uthyrning till annan verksamhet. Dessa utredningar verkar fortfarande saknas.

Jag delar inte den analys av orsakerna till den nuvarande situationen för skolan i Kalix som förs fram i utredningen. Vi är många medborgare som konstaterar att 5 skolor lagts ner under den senaste 10-årsperioden. Trots detta ligger resultaten och stampar på ungefär samma nivå och lokalkostnaderna fortsätter att öka. Kan det vara så att nedläggningar och centralisering inte har någon större effekt på vare sig kostnader eller resultat?

I utredningen tar man upp revisorernas kritik av den tidigare politiska styrningen. Det är välmotiverat och helt ok. Men jag förstår inte varför man inte analyserar de senaste resultaten från årskurs 9 eller skolverkets inspektioner i maj 2010? En möjligen vinklad tolkning av dessa är att vi i det liggande förslaget lägger ner skolor som fungerar relativt bra och behåller skolor där det finns problem.

För politikens trovärdighet är det viktigt att man kvalitetssäkrar de kostnadsberäkningar som finns i utredningen. Det som hände när all högstadieverksamhet koncentrerades hösten 2009 får inte upprepas. Det var helt förödande för både politikers och tjänstemäns trovärdighet.

Jag konstaterar att de fortsatta påpekanden som görs av skolinspektionen i huvudsak innebär en kritik av rektorernas förmåga att genomföra gällande lagar och förordningar. Det måste klargöras hur den föreslagna förändringen innebär en förbättring på detta område.

Till sist tycker jag att det är anmärkningsvärt att utredningen helt undviker att relatera förändringarna i skolstrukturen till den ganska unika genusskillnad som finns i Kalix avseende skolresultat. Detta bör absolut kompletteras.

Min inställning är att jag inte har övertygats av utredningen om att de 4 skolnedläggningar som föreslås är rätt väg att gå för att skapa Sveriges bästa skola.

Tack för ordet!

Erik Söderlund

Invald i Kalix arbetarkommuns styrelse!

läsarePosted by Erik Söderlund Mon, April 04, 2011 16:18:00
Vill bara tala om att jag nu blivit invald i Kalix arbetarkommuns styrelse. Ett stort förtroende som jag är ödmjukt tacksam för. Det känns särskilt bra nu när jag inte längre har särskilda förtroendeuppdrag i kommun och landsting utöver mina fullmäktigeuppdrag.

Mitt privata liv just nu är inriktat på att försöka hitta ett nytt jobb i Kalix, Norrbotten eller Sverige.

NSD skrev i fredags om missnöjet med hur det har fungerat internt inom miljöpartiet i Norrbotten. Jag tänker tills vidare hålla för mig själv vad som egentligen hände mig personligen, men vill bara säga att det är oerhört viktigt för vår demokrati att förtroendevalda behandlas rättvist och med förståelse både av sina egna partier, arbetsgivare och väljare.

Utan förtroendevalda som vågar stå upp för sin uppfattning har vi ingen fungerande demokrati. Så enkelt är det!

Sjukhusfrågan i Kalix

läsarePosted by Erik Söderlund Fri, February 04, 2011 17:22:31
Några snabba funderingar i denna för Kalix så viktiga fråga. Vi förtroendevalda i kommun och landsting har ännu inte fått någon relevant information. Det som finns är ett sorts visionsdokument som redovisar den så kallade "närsjukvårdsutredningen".

Den senaste rapporten i denna fråga kan läsas på www.nll.se.

Jag sympatiserar till största delen med tankarna om närsjukvård. Det handlar om att anpassa samverkan mellan specialistsjukvård, vårdcentraler och kommunal omsorg till ny teknik och ny kunskap. Målet är faktiskt att få en bättre vård för medborgarna och att putsa bort onödiga kostnader.

Däremot har detta nödvändigtvis inget med frågan om var planerad operationsverksamhet i Norrbotten ska lokaliseras. Som jag ser det, utan att fått del av experternas beräkningar, finns det mycket som talar för en fortsatt verksamhet i Kalix. Till och med att denna ska utvecklas och expandera. Gärna i smart samverkan med andra vårdgivare än landstinget i Norrbotten. Då kan man fortsätta nyttja befintliga lokaler och god lokal kompetens.

De som jobbar på Kalix sjukhus betonar också samordningsvinster vad gäller narkosläkare och -sköterskor.

I denna fråga företräder jag både medborgarna i Kalix och medborgarna i Norrbotten eftersom jag sitter i båda fullmäktigeförsamlingarna. Jag har därför ett särskilt ansvar att verkligen sätta mig in i alla förutsättningar inför ett eventuellt beslut.

Kom ihåg att frågan ännu inte har formulerats som ett ärende i landstingsfullmäktige!


Stockholmsk DN-ledare

läsarePosted by Erik Söderlund Fri, December 10, 2010 10:02:32

I dag skriver DN en mycket märklig ledare som missar alla väsentliga frågor om trafikpolitiken. Min kommentar var:


"Där föll poletten ner hos mig. Att DNs ledarsida är så oförblommerade advokater för den av Stockholmare ledda moderata partinomenklaturen är faktiskt en överraskning. Ta reda på fakta innan Ni påstår att järnvägen är ett trafikslag mer subventionerat än andra. Vilka "snuttar" byggs där ingen åker/transporterar? Har åkt genom Finland med tåg två gånger i höst. Allt på topp! Åk Dit och gör ett reportage och skriv sedan en mer insiktsfull ledare!"


Vi gillar Haparandabanan! Vi kommer att bygga Norrbottniabanan! Vi ska se till att man kan resa inom norra Skandinavien och Barents på ett värdigt, snabbt och miljövänligt sätt. Det bor faktiskt miljoner människor i norr - vi är inte enstaka!


I Bryssel, Berlin, Rom och alla andra metropoler inom EU har man fattat att det finns ett ömsesidigt beroende mellan periferi och centrum. Stockholm verkar vara en bastion för den marknadsliberala centraliseringspolitiken! - Kom ut i verkligheten! Läs på!


Ikväll ska vi gotta oss åt BDpop social club där en massa ny musik från Norrbotten presenteras. Kommer vi att få se "riksmedia där"? DNs Norrlandsredaktion och dom andra drakarna packade ihop för länge sedan så risken är nog liten.


Trevlig helg i kylan önskar


Erik den röde

Next »